Jag är så sjuktligt kluven vad gäller allt egentligen. Jag vill så mycket men det känns verkligen inte som om jag kommer någon vart. Vad gäller allt i stort sett.
Jag vet att jag har haft komplicerade förhållanden och det är dittan och dattan... Man borde veta bättre i början än vad man vet i slutet, efter varenda gång. Men det känns som om samma historia upprepar sig. Om och om igen..
Är det jag som är för framåt, viljestark, framtidskåt, kalla det var du vill. Träffar jag idiot efter idiot? Är det jag som drömmer om något som egentligen inte existerar. Drömmar är bra säger dem... Men jag börjar undra om det är dem som gör så att allt går snett. Blir man blind av sin egen dröm?
Jag har inte insett det förrän nu, men jag letar efter en underbar sagoberättelse. En som inte är skriven ännu. Inget ska vara perfekt, eller gå perfekt igenom hela livet, men måste det vara så jä**a komplicerat? Jag vill bara att allt ska vara så enkelt som möjligt.


hjärtlös, iskall och tyst vinglar hon igenom livet

Är det så det kommer sluta? tänk om man kunde sluta tänka och känna. Precis när man ville. som en on/off knapp. ibland önskar man att det vore så. Men samtidigt s¨å är det raka motsattsen av hur jag vill att det ska vara.

JAG VILL HA ALLT DET DÄR- men vad betyder det?